Aldrig har väl så många båtar varit ute på Kanholmsfjärden samtidigt som i går den 21 juni när Volvo Ocean Race båtarna skulle göra upp. Vi kom kvällen innan och lade oss på svaj i viken innanför Notholmarna på Skarpö. Dagen började som en helt vanlig lugn och fin morgon, knappt någon vind alls ute på fjärden. Gjorde en roddtur med jollen till kobbarna Gässängsgrunden där trut och mås gjorde klart att de härskade över klipporna. Ejdrarna hade lyckats erövra ett litet skär längst ut.
Plötsligt kommer båtfolket i massor, invaderar Gässängsgrunden och lägger beslag på hela Kanholmsfjärden. På vattnet samsas krigsfartyg, gamla skutor, skärgårdsbåtar och allsköns privata flytetyg. Helikoptrar, Jas-plan och flygande gummibåtar ockuperar luftrummet. Hela utskärgårdsmiljön har på under en timme förvandlats till en gigantisk folkfest och mitt i vimlet syns även en och annan medlem från Kopparmorabåtklubb. Kappseglingen då? Man såg giganternas segel, vassa som knivblad skära sig fram över Kanans vatten och inte förstod man mycket. På några timmar var allt över. Resultatet fick man läsa sig till på Internet eller i tidningen när man kom hem.
Men det roliga hade kunnat ta slut fortare än så. Längst ner i sydost syntes dimman välla fram. Hade den intagit Kanholmsfjärden hade vi haft århundradets båtkaos.
Vad fåglarna på Gässängsgrunden tyckte om spektaklet skulle vara intressant att veta. Noterbart är att dom bara försvann. Man får väl hoppas att fåglarna endast blev chockade och nu hittat tillbaka och åter härskar över klipporna och vattnen omkring. För oss båtmänniskor var det en enorm folkfest. För fåglar och andra djur var det en enorm stress. Tur då att det inte händer så ofta.
